"tobias, 40 år står i hallen, finklädd upp till tänderna, och tar emot mig henrik, henriks kusin emelie, hennes man kalle och deras lilla stina.
av någon konstig anledning får jag för mig att vi ska sjunga, tobias fyller ju trots allt 40 år lixom! jag tar ton, dom andra hänger på och är glada! när sången är slut, upplever jag direkt att det inte får bli några tysta sekunder alls (varför egentligen?) så jag tar i från tårna och utropar
"Hurra! Hurra! Hurra! för TOMAS 40 år...neeeeej nej men jag menar ju sjääääälvklaaaaart TOBIAS! hallå, jag vet att du heter tobias ha ha ha, oj så tokigt det kan bli"
det blev ju astok! tur att jag kan bjuda på mig själv men det var riktigt jobbigt där ett tag när man ska försöka snacka bort det, men det spelar ingen roll för det är ändå ingen som glömmer det!
alla andra börjar asgarva och henrik låtsas tacka för oss (på skoj) medan jag vill sjunka genom jorden! okej jag kommer tycka det är kul om 1 vecka men just då..illa!
och kalle, han kunde inte sluta skratta, så han drev med mig hela kalaset!
toppen, varför kan jag inte bara hålla käften?
det bjöds på smörgåstårta iaf, det var riktigt länge sen så det kompenserade mitt illamående efter att ha gjort bort mig, i entrén det första jag gjorde!
3 kommentarer:
haha elina jag gillar dig!
Ärsch, det var väl inte så farligt? Du är bäst! Puss och kram
tack sofia! känns bra att du skriver det, jag behöver lite uppmuntran :)
jo lite granna faktiskt! lite pinsamt, inte så farligt när man väl tänker efter, och jag är van att bjuda på mig själv men ibland undrar man om det inte finns någon annan som gör bort sig? :) puss på dig!
Skicka en kommentar